Släkten Philip Kejsar

Släktföreningen Kejsar utför forskning angående efterkommande till år 1562 födda Philip Kejsar och dennes maka Margeta Hämäläinen. Philip var bosatt i Pedersöre sockens Konungså by (nutida Soini) befintliga Kejsar-benämnda jordbrukslägenhet. Kejsar bevarades som namn för släktet och boplatsen över 200 år tills den på 1800-talet ändrades till Kejsala.

Släktets huvudsakliga utbredningsområde är den tidigare Pedersöre storkommunens område i Österbotten och nära befintliga kommuner i Mellersta-Österbotten och Mellersta Finland. I dessa över 40 kommuner bor det rikligt med efterkommande till Philip Kejsar. Släktingar återfinns även i Amerika och Kanada. 10 % av Kejsarsläktingarna är svenskspråkiga, eftersom släktet har främst genom ingångna äktenskap, brett ut sig till svenska Österbotten.

Man har utfört genforskning för tre personer del, tillhörande manlig linje i Kejsarsläktet. Baserad på det är att Philip Kejsar hör till Karelsk N-haplogrupp vars förfäder bodde, någon gång, i trakterna kring Ladoga. Till Kejsarsläktet ingifta Mulicka släktingar har gemensamma förfäder som Philip Kejsar hade cirka två-trehundra år tidigare. Till samma fäderslinje hör även från Viborg bördiga Roivanen släktet. Mulicka släktet flyttade kring sekelskiftet på 1600 talet och efteråt till Dahlsland i Sverige och därifrån som svedjebrukare till Norge. År 1632 var släktingar med bland de första emigranterna som flyttade från Sverige till Delaware. Som minne av det har kvarlämnats namnen Mulicka Hill och Mulicka river. Denna flyttrörelse kan spåras i många Amerikaners nedärvda gener. I Kejsars släktförening har man övergett den inledande tolkningen om Tyska släktrötter, vars uppgifter grundar sig på släktnamnet och släkte med samma Tyska efternamn i Sverige.

I fem utgivna böcker finns artiklar publicerade angående Kejsar släktet. (Se Släktböcker och föremål)